"Var dag har nog av sin plåga." Fina och kloka ord. Tänk så mycket bekymmer vi skulle slippa om vi tänkte på detta. Vi har en tendens att oroa oss för vår morgondag. Kanske är det något vi skall uträtta då eller kanske vi bara känner en osäkerhet inför framtiden. Orsakerna kan vara många. Men om vi stannar upp en stund och tänker till, så kan faktiskt vår syn på morgondagen förändras. Göromålen som vi ska ta itu med under morgondagen finns kanske kvar och framtiden kanske fortfarande är oviss. Klokt är dock att låta morgondagens bekymmer vänta tills denna dag är förbi. Det kan ju faktiskt se helt annorlunda ut imorgon. Situationen kan vara förändrad och problemet som du oroat dig för kanske löste sig utan din hjälp eller det kanske inte ens inträffade. Om du då hade oroat dig hade du gjort det förgäves och det är ju bar onödigt. Nu säger jag inte att det är enkelt att leva på detta sätt, att aldrig oroa sig i onödan. Men jag tror att det är mödan värt att öva upp denna färdighet... Eller vad tror du?
Mitt lilla projektarbete är lätt att det får ta min oro i anspråk. Tankar bombarderar mig ideligen: "Kommer tiden att räcka till? Har jag förstått uppgiften rätt? Hinner jag med allt annat som behöver göras? Hur stort är egentligen detta arbete?" Ja, du förstår säkert min tankegång och den stressnivå som detta skapar. Hur gör jag då för att försöka hålla oron borta och jag menar verkligen försöka, för ibland klarar jag inte av det? Jo, jag tar en sak i taget. Jag har gjort en mall för projektplanen med överskrifter. Sedan fyller jag på den undan för undan. För mig får jag då en bättre struktur och jag ser den röda tråden lättare i mitt arbete. Ju bättre struktur, ju större kontroll. Sedan kan jag bara göra mitt bästa under rådande förutsättningar och det är gott nog. Även om jag vet att jag skulle kunna prestera mer under andra förutsättningar har jag bestämt mig att vara nöjd med både resultat, arbetsprocessen och framför allt mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar