Snack och snacks!!!

Hej alla glada och ledsna vänner, ilskna och apatiska kamrater!

Oavsett hur du känner dig för ögonblicket är du varmt välkommen till min blogg. Idag vet jag egentligen inte riktigt vad jag ska skriva om. Jag har nämligen ett huvud som är alldeles "ihopakört" för tillfället. Jag har varit i full gång denna vecka och ska ta det lite lugnt nu några dagar. Jag har arbetat två kvällar här i Laxå Kommun. Jättekul att få komma ut och träffa all den underbara personal jag tidigare jobbat med! Jag har verkligen saknat er allihop!!! Jag har jobbat med mig själv, varit på en underbar revy i Lekeberg tillsammans med Kristers kollegor och deras respektive. Det var också väldigt roligt. Jag älskar verkligen att gå på teater, revyer och musikaler och när man får göra det i trevligt sällskap förhöjer det kvaliteten betydligt. Igår medverkade jag dessutom på "Må bättre-mässan" som arrangerades i Kunskapens hus här i Laxå. Jag fick även förmånen att hålla ett litet föredrag där på temat "Hälsa för ande, kropp och själ". Otroligt inspirerande att få göra en sådan sak när dessutom responsen blev så postiv som den blev. Ett stort tack till den underbara publiken!

Nu ska jag ha en liten mysig kväll framför teven och titta på en film eller kanske spela Nintendo wii och boxas eller bowla en stund. Ska nog även äta lite lågkolhydratchokladmousse och bara försöka må gott.

Åldern har ingen betydelse eller har den det...?

Jaha, då har jag uppdaterat min profil då... men bara på en punkt. Jag fick nämligen byta siffra efter 3:an på min ålder igår. Tänk att en dag kan betyda att man blir ett helt år äldre än vad man var dagen innan... konstigt! Hur som helst känner jag mig inte så gammal som siffran visar trots att min man vill påpeka att jag fyllde 40 - (minus). Han trodde att han skulle vara lite rolig men han har tydligen inte lärt sig att man aldrig skämtar om en kvinnas ålder!!! Jag funderar på om jag ska bli arg eller inte på honom men jag får väl krypa till korset och erkänna min synd... jag drev ju faktiskt med honom för ca 11 år sedan då han fyllde 30 (=gubbe). Ibland är det inte kul att bita i det sura äpplet. Nåja, vad som än händer kommer han aldrig att bli yngre än mig och det är kanske det han är avundsjuk på... hihihi.

Förresten tycker jag att vi är alldeles för fixerade vid åldern i vårt land. Var tog de grå tinningarnas charm vägen egentligen? Vi har idag ett ouppnåeligt ideal för hur man skall vara för att vara perfekt. Vi ska vara unga, snygga, atletiska och ha en livserfarenhet som en gammal människa. Dessutom ska vi hinna med att leva här och nu. Räkna ut den ekvationen den som kan!!! Och om du är en av de stackarna som inte lyckats med detta, gråt inte för det!!! Du är nämligen inte ensam. I ärlighetens namn... vem tror du lyckas med att vara perfekt?

I vissa kulturer är det faktiskt fint att bli gammal. Grå hår är ett tecken på vishet och förtjänar respekt från medmänniskor. Men hur behandlar vi våra äldre egentligen? Våra kunder på fängelserna ger vi en viss tid ute i friska luften varje dag men våra äldre på olika vårdinrättningar verkar inte ha samma rättighet. Varför? För att de inte slår någon på käften om de inte får som de vill? Eller för att de inte behöver det? Eller är det för att resurserna inte finns och att de kostar för mycket pengar om resurserna skulle ges? Tänk er att sitta inne dag ut och dag in och titta på samma gamla väggar, höra samma människor och inse att dagarna kommer att se ut ungefär så här ända tills den dag man får den stora nåden att slänga in handduken för gott. Skulle du vilja leva så? Skulle du vilja att din mamma eller pappa upplevde det så? Tack och lov för alla anhöriga och vänner som tar sig tid att göra en äldre människas liv ljusare, gladare, lyckligare och hälsosammare. Jag önskar att det fanns en större respekt från samhällets sida för våra äldre, som faktiskt varit med och byggt upp den välfärd vi har. En respekt som kunde visa sig som större resurser till äldrevården, äldreboenden, hemsjukvården och hemtjänsten med större personaltäthet. Var inte rädd för privata alternativ. Det finns faktiskt människor som tänker gott och har mycket bra idéer utanför den offentliga sektorn. Satsa på friskvård för den äldre generationen! Det är faktiskt inte för sent! Det är faktikst ingen hemlighet att friskvård för äldre till och med är lönsamt samhällsekonomiskt.

Sömnsjuka eller...?

Ibland undrar jag hur trött en människa kan bli egentligen? Härom dagen satt jag vid datorn för att läsa och skriva min examinationsuppgift och efter en stund upptäcker jag att jag somnat. Tillbakalutad i kontorsstolen, halvgapande och drömmande vaknar jag efter ett litet tag av att munnen var torr som fnöske och tungan hängde långt bak i svalget. Troligen skrek väl småbarnen så Krister hade väl inte en chans att höra ifall jag snarkade. Annars hade han nog väckt mig eller kommit in till kontoret och undrat vad det var för oväsen.

I morse var det samma visa igen. Ögonen gick knappt att få upp och när ögonlocken väl hade särat på sig var omgivningen förskräckligt suddig och förblev så ett bra tag. Adina ville ha sällskap för hon vaknar minsann pigg!!! Jag slängde ner mig på soffan en stund medan hon tittade på Playhouse Disney. Naturligtvis somande jag. Sedan var jag ju tvungen att vakna igen med samma tunga ögonlock och suddig syn men nu var jag även yr och matt. Frukost ja... Kanske det skulle vara en idé att prova. Innan detta var möjligt fick jag börja röja på bänken och torka av köksbordet som vanligt... Nåja, lite fil fick jag i mig i alla fall, plus ett glas C-vitamin och vitaminpiller.

Du undrar om jag är piggare nu?..... Under detta inlägg har jag nog gäspat lika många gånger jag satt punkt. Så svaret får nog bli nej.

Nej, nu behöver jag rycka upp mig lite. Det duger inte detta här. Antingen får jag ta en liten tuplur eller en kopp kaffe, kanske två till och med. Eller varför inte sova och vakna och då ta lite kaffe?! Det största problemet är att JAG VILL INTE VARA TRÖTT! och JAG HAR INTE LUST ATT SOVA! JAG VILL GÖRA ANDRA SAKER SOM JAG INTE HINNER MED NÄR BARNEN ÄR VAKNA!

Sov Gott!
Cathrine

När Guds folk samlas...

En underbar Gudstjänst i Ramundeboda kyrka, en fantastiskt god middag på Bodarne Restaurang och underbart fina medmänniskor! Tack Gud för att du var med oss idag!

...

När alla församlingar i kommunen samlas till gemensamma satsningar känns det så väl förankrat hos Gud. Jag tror att han på ett alldeles speciellt sätt välsignar både människorna och vår bygd när vi som kristna försöker ärligt och med uppriktigt hjärta närma oss varandra i Guds gemenskap, när vi fokuserar på det vi har gemensamt istället för på det som skiljer oss åt. Ingen av oss behöver tumma på Guds Ord när vi lyssnar med respekt på vad andra har att säga. Gud älskar dig och han älskar mig och detta gör han oavsett om vi tror "rätt" eller "fel". I slutänden är det ändå Gud som har den rätta trosläran och ingen av oss kristna kan slå sig för bröstet och säga att det är minsann vi som har rätt och inte dom.

Brutna nyårslöften?

Nyårslöftena de spricka
och det är så man kan få hicka.
Hur blev det med karaktären?
Den blåste nog bort i nyårssfären...

Nåja... Det har ju bara gått 3 dagar på det nya året, så det finns väl alla chanser i världen att ta tag i dessa saker. Tänk att det kan vara så lätt att hålla vissa saker och andra saker är som förgjort att lyckas med. De är liksom dömda att misslyckas redan från första början. Vad beror detta på tro?

Att tänka/visualisera är ett effektivt hjälpmedel i olika situationer. Våra tankar styr våra känslor, som i sin tur styr vårt beteende. Lättare sagt än gjort... eller hur? Men faktum kvarstår! Tänker vi att "det är ingen idé att försöka, jag kommer ändå att misslyckas förr eller senare", så kommer misslyckandet snarare än du kan tro. Om vi istället tänker "jag gör mitt bästa och jag kommer att klara detta och även om jag någon gång skulle misslyckas tänker jag inte ge upp med att försöka igen", så kommer förutsättningarna för att lyckas vara oerhört mycket större. Detta beror på att med tankarna som utgångspunkt har vi programmerat våra känslor att styra vårt beteende i en viss riktning. Med positiva och peppande tankar kan vi stärka vårt självförtroende och därmed också vårt välbefinnande. För du kommer väl ihåg motsatsen... att tänka negativt om sig själv och vara alltför självkritisk leder bara till missmod och allsköns elände.

Så därför vill jag uppmuntra dig som redan brutit ett eller flera nyårslöften, att det finns hopp för dig! Du är en vinnare!!! Du kan!!! Och framför allt: DU DUGER SOM DU ÄR MED DINA MISSTAG OCH BRUTNA LÖFTEN! Du är nämligen mer än ett misslyckande och mer än ett löfte! Du är en människa som är älskad! Älskad av världens skapare, älskad av Gud, den allvetande Guden! Tänk och sug på detta en stund: Gud älskar dig trots att han vet allt om dig, även dina allra mörkaste sidor!

Vad spelar då ett litet brutet nyårslöfte för roll?