02 december 2010

Träff med Sveriges bäste partiledare

Hej alla glada i vinterkylan!
Hoppas att vädret är till belåtenhet och att era kläder håller måttet. Finns inga dåliga väder bara dåliga kläder... men jag undrar jag. Är det mänskligt att det ska vara så här kallt? Allvarligt talat tror jag att min kropp är ämnad för varmare klimat än detta. Näsan iskall, händerna iskalla, fötterna iskalla och väl inne i värmen tinas man sakta upp igen och då blir dessa iskalla delar på kroppen förvandlade till glödheta röda kroppsdelar för att sedan på nytt (i inomhusvärmen) bli kylklampar som skrämmer slag på maken när man råkar hamna på fel sida i sängen. Jag LÄNGTAR efter VÄRME!!!

Hur som helst har jag och en partikollega varit i Örebro och lyssnat och diskuterat med Sveriges kanske bästa partiledare, Göran Hägglund. Han har gjort och gör ett riktigt bra jobb!!! Det har varit en mycket trevlig och intressant kväll med mycket matnyttiga åsikter om både det ena och det andra om vår partipolitik och hur vi ska kunna profilera oss på ett bättre sätt än vad vi hittills gjort. Därför vill jag uppmana er som läser min blogg att gå in på vår hemsida och titta på vårt principprogram så att även ni kan se vilka idéer vi står för. Vem vet du kanske tycker det är riktigt bra och om inte så har du i alla fall ökat din allmänbildning.

Här kommer länken:
http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Principprogram

Sov gott och skräm inte er partner med kalla kroppsdelar - ta en varm dusch istället!

30 november 2010

sjuk...

Usch för att vara hemma och vara sjuk! Maginfluensa och 48 timmars karens inom hemmets fyra väggar. Suck! Vad matt man kan bli efter en tämligen liten influensa... Jag kanske är lite klen av mig?!
Nåja, frisk från maginfluensa blir så gott som alla, så varför misströsta? Jag kunde ju ha ramlat på en isfläck och skalat upp huvudsvålen med ett flera centimeters gapande jack, så blodet bara hade sprutat ut och tömt mig på min själ! Jaja, lite drastiskt kanske men ändå... Det hade i alla fall varit värre, eller hur? Men det är klart jag kunde ju ha haft hjälm på mig med muddar för öronen och en inbyggd airbag i jackan... då hade jag troligen klarat mig bra. I alla fall kroppen men kanske jag hade blivit diagnostiserad som en som har någon slags psykisk sjukdom med extremt paranoida drag. Usch vad jag pladdrar!!! Skriva om ingenting kan jag minsann! Nej, nu ska jag äta mat med familjen. Barnen är ju också hemma pga den s.k. smittorisken... maginfluensa-smittan alltså.

Kram på er alla!

25 september 2010

Huvudvärk!!! Usch vad ont det gör! Tänk att så länge det inte gör ont känner man inte av det men så fort det börjar spränga, mola eller vad det nu gör så vet man direkt att man har ett huvud... Huvudlös, huvudet under amen eller huvudet på skaft - ont gör det i alla fall. Tankarna är mer eller mindre tröga och helst av allt skulle jag vilja lägga mig och dra nåt gammalt över mig. Men se det går inte för sig. Småbarnen springer fortfarande omkring och maken har lämnat huset för att hjälpa storsonen med att lasta Saab-delar. Suck!...Har idag varit till IKEA och handlat till stordottern. Lönehelg och regn = MYCKET folk! Tänk att så många kan komma samma befängda idé samtidigt att åka till samma ställe för att fördriva tiden...
Sen måste jag bara berätta en sak som gör mig väldigt rörd, inte upprörd utan verkligt rörd. I princip så ogillar jag tatueringar men... min dotter har gjort en tatuering som jag verkligen inte kan bli arg eller ledsen för. Hon har 1970-01-18 (dagen då jag föddes)inpräntat på sin vänstra handled. Jag känner mig både hedrad och älskad! Love you Andréa! Makens 1967-09-01 kommer snart att pryda den högra handleden. Jag ogillar dock fortfarande de flesta andra tatueringar.
Nej, nu får jag nog lov att bli ett med en Treo igen och se om huvudet får någon slags lindring. När huvudet värker så man bara kan se med ett öga kanske det är dags...
Vi höres en annan dag när jag känner mig huvudlös.
Må gott och var rädda om era huvuden!
Cathrine

07 september 2010

Familjernas försvarare!

Nu är jag ARGGGGGG!!!!!!!
Hur kan man bara utrycka sig som Lars Ohly i tv? Han åsidosätter barnens bästa till förmån för sina illröda kommunistiska ideologier! Bröstpumpning är lika bra som amning. Jag kan bara beklaga hans okänslighet mot alla kvinnor som försökt sig på detta. Jag har själv egen erfarenhet av bröstpumpning och för mig, och jag tror för många fler, innebär detta en emotionell påfrestning. Pumpa ut mjölk är bra vid mjölkstockning, överproduktion av mjölk, och om barnet av någon anledning inte kan suga eller om mamman av någon anledning inte kan amma. Men att med politisk makt tvinga en mamma att antingen avsluta amningen eller att pumpa ut mjölk är rent fruktansvärt!!! För att amningen ska fungera bör amningen ske i lugn och ro. Är tvång lugn och ro? Att veta att man om si eller så länge inte ska få amma sitt barn som man vill längre skulle kunna få den bästa av ammor att sina. Är detta verkligen det bästa för våra barn? Fy skäms på dig Ohly! Bort med tassarna från det du inte har med att göra! Mer makt åt familjerna! Vänstern bör ut ur riksdagen. Med detta tänk och denna förskräckliga syn på familjerna och på kvinnorna har de ingenting där att göra! Och de ska vara ett kvinnovänligt parti... det är så att man kan hålla sig för skratt.

28 augusti 2010

Val 2010

Gäsp i mars! Gäsp även i augusti!
Jag förstår inte att man kan vara så trött!? Det känns som om jag skulle kunna sova dygnet runt idag. Det har varit ganska mycket på jobbet ett tag, så det är nog troligen en del av orsaken...
Val 2010. Vem ska vinna? Vilket parti kommer att stå för det mest framgångsrika valfläsket? Vad kan partier lova egentligen? Som det ser ut idag kommer inget parti att erhålla ensam majoritet. Och det betyder att vilket parti det än är som får de flesta rösterna av svenska folket, så kommer det att tvingas kompromissa. Detta kan vi som enskilda medborgare bli rasande över. Jag blev det också innan jag förstod vad politik egentligen handlade om. KOMPROMISSER! Man kan tycka vad man vill om detta men hur skulle motsatsen se ut? Farligt nära diktatur, eller hur...?
Därför vill jag som lokalpolitiker säga så här: "Jag ska kämpa för mina hjärtefrågor. Jag lovar inte att få igenom dem men jag lovar att kämpa för att övertyga de andra att detta är det bästa för vår kommun!"
Men vilka är dina hjärtfrågor då? Jo, det som ligger mig närmast om hjärtat är människors rätt till självbestämmande så långt det är möjligt. Att vi politiker ska lägga oss i så lite som möjligt i människors liv. Besluten skall tas så nära den människa det berör. Om mamma eller pappa ska vara hemma med Anton 6 månader eller hur länge var och en av dem ska vara hemma, tycker jag är en sak som Antons föräldrar vet bäst. Riksdagens politiker kan omöjligen veta vad som är bäst för just den familjen. Jämställdhet i alla ära men jag tror inte på piskor för att få människor att rätta in sig i ledet. Mer makt åt familjerna! Och den makten kan de bara få tillbaka om politikerna ger tillbaka den.
Vad är det som är så farligt med vårdnadsbidraget? Kan det vara just detta? Att föräldrarnas inflytande över sina barn ökar? Det verkar som om S + V vill stöpa alla i samma form, så att det ska bli så lika och rättvist för alla. Men vad man då gör är att man inte låter människor få det egna unika, okränkbara värde som hon har rätt till. Vi måste tillåtas att vara olika. Alla måste inte tycka lika. I en familj kanske mamman är hemma hela tiden för där fungerar det bäst. I en annan familj är pappan hemma hela tiden och i ytterligare en annan familj delar de kanske lika på föräldradagarna. Oavsett vilket, så vet familjerna detta bäst själva. Morötter är bättre än piskor!
Visa svenska folket att ni är kapabla att bestämma över era egna liv! Rösta på Kristdemokraterna i valet 2010. Läs vårt partiprogram - vi står på din sida.

03 mars 2010

Gäsp!

Usch, vad jag är trött och ändå sitter jag uppe och bloggar...?! Egentligen borde jag gå till sängs och lägga mig och nanna en stund, lukta på mina små barn och trängas med min make. Imorgon väntar ju faktiskt en ny dag med nya möjligheter! Och tänk vad mycket härligt man kan göra när man sover... man kan resa till olika platser man aldrig skulle ha råd med i verkligheten, man kan sortera sina tankar och få rätsida på livet. Härligt!!! Fast det kan ju förstås innebära en del platser man inte vill vara på, inte ens om man fick betalt. Oavsett vilket det blir inatt behöver jag i alla fall sömn just nu och DU CATHRINE, jag menar NUUU! Dröm sött och vila ut i din sköna säng och känn dig som en prinsessa!
Tack, för det Cathrine. Du är ju en helt underbara vän!
Nu tror ni kanske att jag har gått och blivit tokig på riktigt. Men vet du vad:
Du umgås varje dag med dig själv 24 timmar, så varför inte se dig själv som din bäste vän? Oftast beter vi ju oss faktiskt som om det vore det motsatta. Så, från mig själv till mig själv och till alla er därute i cyberrymden: Sov gott och dröm sött och vakna upp till en morgondag med nya underbara utmaningar!

01 mars 2010

Människa, människa vem är du?

Ja, vad är väl en människa...?
Alla har vi en kropp, alla kan vi tänka, alla kan vi känna. Ibland är vi ledsna och ibland glada. Ibland arga och ibland lättsinniga. I grund och botten verkar det som om vi är väldigt lika.
Vad är det då som skrämmer så mycket när vi börjar prata om invandrare/nysvenskar? Är det det färgen på skinnet? Det bits ju inte. Skulle en människa bitas är det med vita tänder, lika vita som vilka tänder som helst. Är det språket? Vilket språk som helst är svårt och obegripbart för den som ej lärt sig det. Eller är det så att vi bara är rädda för varandra pga av rädslan för det okända, det nya, det vi inte riktigt förstår? Jag vet inte.
I alla fall hamnade jag framför tv:n en stund ikväll, ett debattprogram på Kunskapskanalen om invandrarpolitik. Intressant! Politiker i olika färger, privatpersoner och statsvetare deltog och hade alla något att bidra med. Ju längre debatten höll på desto mer insåg jag att vi är rätt dumma i alla fall här i Sverige. Under flera år har vi lekt någon slags storebror och tyckt och tänkt åt andra människor. Dessa människor behöver dittan och dessa människor behöver dattan. Har vi någonsin frågat dem vad de behöver? Nej, inte ofta i alla fall. Visst är det viktigt att man kan svenska om man ska bo i Sverige - det håller jag med om. Men jag tror faktiskt, att det vet även de som precis nyligen anlänt till Sverige. Ingen behöver sätta dem på en stol och berätta det för dem.
Jag tycker att det är dags att vi börjar respektera människan, som den unika och okränkbara varelse hon är oavsett hudfärg, språk eller åsikt. Ingen mår bra av daltande men alla mår bra av att bli respekterade som fullvärdiga människor.

27 februari 2010

I have a dream!

Idag skrev jag en kommentar i NA på deras hemsida under artikeln 3,8 miljoner ska sparas. Nedan följer inlägget:

"I have a dream... sa en gång en man. Många trodde antagligen att han var helt från vettet. Vita och svarta skulle sitta vid samma bord? Ett enat Amerika? Men den som var med på den historialektionen vet att denna man verkligen var vid sina sinnen men han såg en annan verkligeht än den andra såg. Han vågade drömma. Han vågade tro på att Amerika hade mer att ge.
Vågar vi tro på Laxå? Vågar vi tro på en framtid där kommunfullmäktige tar beslut om att bygga nya bostäder för det är så många som vill bosätta sig här? Vågar vi tro på att vi måste bygga ett alldeles nytt dagis för de gamla är fyllda till bredden av gamla och nya Laxåbarn? Vågar vi tro att vi åter måste öppna skola i både Röfors och Tived igen? Vågar vi verkligen tro på vår bygds potential?
Med risk för att kallas både dum och naiv: Jag VÅGAR tro på Laxå!
Martin Luther King trodde på ett helt land. Jag tror på en hel kommun."

Nu må ni tycka jag är dum, naiv, löjlig, att jag lever i en utopi osv, osv. Men vet ni vad... Det struntar jag i! Jag är sååå trött på att vi ska hållas tillbaka. Varför skulle inte vi i vår kommun kunna gå framåt? Varför är den ständiga trenden att gå bakåt? Jag vill inte vara en bakåtsträvare som, Sally Santesson sa så käckt. Jag vill vara en av dem som bidrar med det lilla jag kan göra för att vända denna negativa trend! Är du beredd att gå med mig? Är du beredd att slita lite ont? Är du beredd att bli kallad både dum och naiv? Om du är det så är vi i alla fall två och om två är det blir vi lätt fyra och fyra blir åtta och åtta blir 16 och 16 blir 32 och 32 blir 64 och 64 blir 120 och 120 blir 240 och 240 blir 480 och 480 blir 960 och 960 blir nästan 2000! Hur svårt kan det vara? Jag är helt övertygad om att nyckeln till Laxås framtid ligger i våra attityder och vad vi sår ut med vår mun. Klaga, gnäll och kritisera men gör det inte jämt och inte hur som helst. Gör det med stil och med konstruktivitet. Vänd sedan blicken åter framåt för att återfå fokus på Laxås framtid.

I have a dream...

18 februari 2010

Glesbygden

Hej alla ni som brukar läsa min blogg och alla ni som besöker den för första gången! Ni är varmt välkomna till min lilla och ibland stora tankesnurra. Jag har en del strängar på min lyra, är mamma, hustru, syster, barnbarn, sonhustru (och lite till), jag är verksam (ibland även värksam...) sjuksköterska, hudvårdskonsult, föreläsare och politiker (kanske har jag glömt något). Idag tänker jag använda mig av den politiska sidan hos mig.
Jag är en politiker med ringa erfarenhet men med ett hjärta för den enskilda människan. Jag anser att alla människor har ett lika, unikt och okränkbart värde! Med denna människosyn som bas anser jag att varje människa har rätten på sin sida att välja var de vill bo. Vill någon bo i en stad ska de få göra det men vill någon bo i glesbygden ska de få göra det. Samhället ska kunna ge männsikan denna valfrihet. Därför vill jag som politiker verka för en levande landsbygd. Ensam kan jag inte detta, inte ens tillsammans med mina partikamrater klarar jag av att vända Sveriges centralisering till storstäderna, till småkommunernas huvudorter men om alla vi som tycker att det är viktigt att ha en levande landsbygd hjälps åt att påverka när det gäller attityden i denna angelägna fråga har vi en större möjlighet att vinna även våra motståndare över på vår sida.
I min hemkommun Laxå råder det ett rejält missnöje mot den nuvarande förda politiken i våra ytterområden. De är rädda för att besparingarna som måste göras kommer att drabba dem mest. Exempelvis frågar de sig "Vad händer om skolan läggs ned?" Ja, kan vi politiker verkligen svara på den frågan? Kanske... kanske inte... Men om vi går till oss själva kan vi kanske ana svaret. Om jag bodde i exempelvis Hasselfors, som jag faktiskt tidigare har gjort, hur skulle jag planera min framtid om skolan lades ner? Affären har redan lagts ned sedan några år tillbaka. Den har visserligen ersatts med en närbutik men tyvärr har den inte möjlighet att ha ett stort utbud, vilket tvingar innevånarna att åka till tätorten eller till någon grannkommuns affärer för att göra sina större inköp (=inkomstförluster för kommunen). Hasselfors Garden flyttade sin verksamhet till Örebro, vilket minskade på jobbutbuden på orten. Om nu skolan också skulle läggas ned skulle detta innebära att barnen redan från skolstarten skulle få börja åka buss in till Laxå tätort. Nu tycker jag inte att bussåkandet i sig är problemet, utan åt vilket håll bussen går (kommer till detta senare). Varken min man eller jag jobbar i Hasselfors och får alltså åka till jobbet, åka till affären, barnen får åka till skolan och många av våra fritidsaktiviteter har vi i Laxå tätort. Troligen skulle vardagslivet bli lite enklare om vi valde att flytta in till Laxå. Oavsett hur fint och vackert samhället Hasselfors än är så krävs det en hel del av oss som familj att bo kvar.
Men om vi nu vänder på det hela. Om en skola i kommunen ska läggas ned och vi väljer att behålla skolorna i Hasselfors och Finnerödja, skulle detta innebära att några barn skulle få åka buss varje dag i alla fall. Men som sagt bussåkandet är inga problem för nu går bussen åt ett annat håll. Låt säga att Kanalskolan läggs ned och det antal barn som skulle ha gått där får åka till Finnerödja och Hasselfors... skulle de ta skada av det? Nej, det tror inte jag och i alla fall inte mer än vad barnen i Finnerödja och Hasselfors skulle. Orterna Hasselfors och Finnerödja skulle glädjas över att sin skola, som nu är mer levande än på länge. Större resurser skulle behöva läggas där och jag tror både elever och lärare skulle tjäna på detta. Föräldrarna till barnen i Hasselfors skulle kunna känna sig mer trygga i tillvaron. Föräldrarna i Laxå skulle nog upptäcka mycket av fördelar med den lilla skolan och det lilla samhället. Jag tror faktiskt inte att det skulle kännas som en lika stor katastrof för Laxåföräldrarna att ha sina barn i Hasselfors respektive Finnerödja som det skulle kännas för Hasselfors- och Finnerödjaföräldrarna att ha sina barn i Laxå. En annan vinst, som är en enorm vinst, är att invånarna i våra ytterområden skulle få känna sig som en del i vår kommun. Jag tror nämligen att de alltför många gånger har känt sig åsidosatta och bortprioriterade.
Dessutom tror jag att denna lösning på det minskade elevantalet skulle bidra till en bättre sammanhållning i vår kommun och en bra sammanhållning leder till ett gott boendeklimat och det smittar. Ser människor som bor utanför vår kommungräns att vi trivs och mår gott tillsammans vill också de vara med om de bara får. Och det får de väl...?!
Detta var lite av mina tankar och ståndpunkter, som jag tror inte skulle kosta kommunen speciellt mycket. Skolskjutsar blir det ju åt båda hållen. Renovering av skolor blir det också oavsett om vilken skola vi väljer. Jag tycker att ekonomerna skulle räkna på denna lösning eller vad tycker ni?

02 februari 2010

Uppdateringarnas tid

Hej alla vänner!
Upptäckte att jag fortfarande var 39 år enligt denna blogg. Trevligt i och för sig men jag vill ju inte bli tagen för en lögnare så det är väl bäst att krypa till korset och bekänna att jag har fyllt mina 40. Så nu är det dags för mig att börja leva livet... för visst är det väl så att livet börjar efter 40?! Nåväl, för att vara riktigt ärlig... JAG HAR INGEN ÅLDERSNOJA!!! Bara så att ni vet och jag menar faktiskt det. Jag tycker faktiskt att det är skönt att ha några års livserfarenhet bakom mig och från botten av mitt hjärta är jag innerligt glad över att inte vara tonåring. Usch vad jobbigt det var när hormonerna hoppade upp och ner och gjorde mig som den värsta studsbollen i humöret! Jag kan inte för mitt liv tro att klimakteriet kan var så. Jag har ju förstått att så kallade vallningar är i princip ofrånkomliga, man märker ju på andra underbara kvinnor som befinner sig ca 10 år + från min ålder att dörren åker lätt upp trots 15 minusgrader ute och de är fortfarande varma! Helt otroligt. Jag förstår i alla fall då att jag inte har drabbats av denna åkomma i förtid. Den sista tiden har jag frysit konstant, oavsett 3 minus, 25 minus eller 21 plus inne. Det finns väl en del andra tecken på att jag fortfarande är fertil.
Nej, nu måste jag jobba lite; ska skriva ett litet PM om vad min föreläsning innehåller i korta drag. Sedan ska jag skicka ut det till blivande kunder.

Ha en underbart skön dag alla 40+ och 40- oavsett klimakteriebesvär eller ej!
Cathrine