Lev din dröm!

Hej alla mina bloggvänner!
Jag sitter återigen vid datorn. Idag är jag både varm och svettig efter en långpromenad med dubbelsulkyn upp till Adinas dagis. Luften var ljuvlig och promenaden både välgörande och skön. Levi var vaken hela vägen dit. Han låg och tittade upp i himlen och studerade trädkronornas kontraster mot himlens vita slöjor över den blå skyn. När vi vände hemåt passade han på att ta sin förmiddagslur. Adina blev så glad när hon fick syn på sitt dagis och brast ut i ett glatt leende då hon sa: "Där är mitt dagis!" En flicka stod beredd när vi kom och öppnade dörren åt oss. Jag tackade artigt. Pratade en stund med personalen och vände sedan hemåt igen. Jag tänkte göra en visit till svärmor och få mig lite förmiddagskaffe men tyvärr hade hon gett sig av på andra äventyr. Dörren var låst och bilen borta. Nåja, jag får väl göra ett nytt försök i eftermiddag igen. Fast då blir det eftermiddagskaffe istället. Då kan ju Adina följa med och träffa sin älskade farmor. "Jag ääälska min famo!" brukar hon säga. Gulligt va´?
Har ni tänkt på en sak? Ibland tycker jag det är så svårt att prioritera bland allt jag vill göra och borde göra. Jag borde städa men jag vill hellre sitta här vid datorn och skriva. Jag borde putsa fönstren innan det blir så kallt ute att det är omöjligt utan att förfrysa fingrarna men jag vill hellre sitta ned och studera böckerna från kursen. Jag borde sy gardinerna som jag lovat men jag vill inte göra det nu. Alla "borden" och "måsten" tycker jag inte om. När jag hör dem från någon (inklusive mig själv) väcks en rebell inom mig som säger: "Jag vill bestämma själv!" Nu vet jag att ibland måste jag sätta munkavle och handfängsel på rebellen för att jag och familjen inte ska drunkna i sopor eller få hela lungorna fyllda av äckliga dammråttor (kanske en smula överdriven beskrivning). Men det finns också stunder som rebellen är till stor nytta! Jag brukar tänka så här när kraven blir för stora på mig, speciellt när det gäller dessa fantastiska hushållssysslor som jag avskyr: När jag blir gammal och kanske sitter på hemmet och funderar över mitt liv, vad kommer jag då att ångra att jag aldrig gjorde? Att jag inte putsade mina fönster minst två gånger om året? Att jag inte såg till att byta gardiner och dukar efter alla årstider och högtider? Att jag inte höll dammråttorna på anständigt avstånd från hemmet? Nej, dessa saker kommer nog inte få någon som helst del av mina tankar då. Istället kommer jag nog ångra allt annat som jag skulle velat göra men kanske aldrig vågade eller kanske aldrig gav mig tid till. När jag funderar i dessa banor får livet en helt annan betydelse och varje dag blir då mer betydelsefull. Det är ju faktiskt nu jag kan göra något som får mig att se tillbaka på mitt liv och känna mig nöjd och mätt på livet när jag blir gammal. Vad har du för drömmar? Vad är det du skulle vilja göra men inte gjort? Vad har hindrat dig, är det du själv eller omständigheterna? Många omständigheter går faktiskt att påverka i positiv riktning. Våga tro att dina drömmar kan gå i uppfyllelse. Våga tro dig om goda saker! Du är värd att leva dina drömmar!

Fridens hälsningar!
Cathrine