Arjeplog, julstök och balans

God kväll och välkomna till min blogg!
Avskedets dag idag. Min store son David har rest hem till Arjeplog igen. Flyget lyfter ca kl. 18:45 från Arlanda. Nu blir det en tom vecka igen innan vi riktigt vant oss vid att det inte finns någon David i källaren som försöker att sova medan vi andra försöker hålla småbarnen på ett så tyst humör som det går. Det var roligt att få rå om honom så länge det nu varade i alla fall. Nu återstår ju endast ca 1 1/2 månad innan hela familjen åter är samlad och denna gång för det årliga julfirandet. Julklappar ja.... inte heller detta år har jag börjat än! Som vanligt alltså. Det är ju tråkigt om jag någon gång skulle bryta mönstret och ha allt färdigt, i alla fall två veckor innan julafton... hahaha! Nåja, jul blir det vare sig jag har hunnit med julstöket eller ej och det är ju faktiskt en tröst i sig. Och vem bryr sig om hundra år om jag köpte julklapparna i november eller dagen före julafton år 2008?
Denna vecka har snurrat på i ett fasligt tempo. Inte alls bra egentligen. Jag mår inte så bra av det utan behöver verkligen få struktur på tillvaron så att jag inte rör ihop allt för mycket. I måndags jobbade jag kväll. I tisdags hade jag gemenskapsgrupp i Hasselfors. I onsdags besiktade jag farmors bil och hade hand om bönemöteti kyrkan. I torsdags var jag i skolan och i fredasgs likaså. Dessutom var jag på fredags kvällen nere hos Hippietanten för att lämna en symaskin och jag har väldigt svårt att slita mig därifrån. Arbetet där är så inspirerande och spännande. I lördags var vi på husvisning i Hasselfors och efter det förberedde jag en predikan som jag hade idag i vår kyrka. Sedan har vi firat fars dag idag och under veckan hände både det ena och det andra som tog energi från mig, Krister har varit sjuk bl.a. Veckan som kommer tänker jag ta det lite "piano" och varva ner en aning. Det är viktigt att hitta tillbaka till en viss grundbalans i tillvaron mellan stress och vila, krav och resurser.
Nej, nu tänker jag gå ut i köket och sätta på lite tevatten och sätta mig framför teven en stund med Adina och sedan stoppa henne i säng. Krister kommer inte än på ett par timmar. Han har ju några mil att åka från Arlanda. Tur att han fick lite choklad på Fars dag att hålla sig vaken och alert med.