Sitter just nu och summerar min andra lektion i kursen "Övervikt hamdlar om känslor" som startade för en vecka sedan. Ett introduktionstillfälle och lektion 1 har avklarats. Allt känns riktigt bra.
Tankarna går ofrivilligt eller kanske frivilligt med häpnad och förvåning tillbaka 1 1/2 år. Om någon berättat för mig då vad jag står i idag hade jag aldrig trott dem. Jag hade inte ens vågat drömma om detta fullt ut då. Vid den tiden var jag en annan människa mot vad jag är idag. Osäker på mig själv, otrygg, ställde alldeles för höga krav på mig själv som jag inte hade förmågan att leva upp till. Idag bestämmer jag över mitt eget liv i mycket större utsträckning. Jag trivs med mig själv, de flesta dagarna i alla fall. Förr var de dagarna lätt räknade (=mycket få i antal). Idag tackar jag Gud för att jag fick förmånen att "gå in i väggen". Utan den frontalkrocken med mig själv, min bakgrund och mitt självdestruktiva sätt att hantera mitt liv hade jag aldrig stått här idag. Idag känner jag mig GLAD, GLADARE, GLADAST!!! Euforisk!!! Och det bästa av allt är att jag kan med ett ärligt hjärta säga att: DET ÄR JAG VÄRD!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar