18 februari 2010

Glesbygden

Hej alla ni som brukar läsa min blogg och alla ni som besöker den för första gången! Ni är varmt välkomna till min lilla och ibland stora tankesnurra. Jag har en del strängar på min lyra, är mamma, hustru, syster, barnbarn, sonhustru (och lite till), jag är verksam (ibland även värksam...) sjuksköterska, hudvårdskonsult, föreläsare och politiker (kanske har jag glömt något). Idag tänker jag använda mig av den politiska sidan hos mig.
Jag är en politiker med ringa erfarenhet men med ett hjärta för den enskilda människan. Jag anser att alla människor har ett lika, unikt och okränkbart värde! Med denna människosyn som bas anser jag att varje människa har rätten på sin sida att välja var de vill bo. Vill någon bo i en stad ska de få göra det men vill någon bo i glesbygden ska de få göra det. Samhället ska kunna ge männsikan denna valfrihet. Därför vill jag som politiker verka för en levande landsbygd. Ensam kan jag inte detta, inte ens tillsammans med mina partikamrater klarar jag av att vända Sveriges centralisering till storstäderna, till småkommunernas huvudorter men om alla vi som tycker att det är viktigt att ha en levande landsbygd hjälps åt att påverka när det gäller attityden i denna angelägna fråga har vi en större möjlighet att vinna även våra motståndare över på vår sida.
I min hemkommun Laxå råder det ett rejält missnöje mot den nuvarande förda politiken i våra ytterområden. De är rädda för att besparingarna som måste göras kommer att drabba dem mest. Exempelvis frågar de sig "Vad händer om skolan läggs ned?" Ja, kan vi politiker verkligen svara på den frågan? Kanske... kanske inte... Men om vi går till oss själva kan vi kanske ana svaret. Om jag bodde i exempelvis Hasselfors, som jag faktiskt tidigare har gjort, hur skulle jag planera min framtid om skolan lades ner? Affären har redan lagts ned sedan några år tillbaka. Den har visserligen ersatts med en närbutik men tyvärr har den inte möjlighet att ha ett stort utbud, vilket tvingar innevånarna att åka till tätorten eller till någon grannkommuns affärer för att göra sina större inköp (=inkomstförluster för kommunen). Hasselfors Garden flyttade sin verksamhet till Örebro, vilket minskade på jobbutbuden på orten. Om nu skolan också skulle läggas ned skulle detta innebära att barnen redan från skolstarten skulle få börja åka buss in till Laxå tätort. Nu tycker jag inte att bussåkandet i sig är problemet, utan åt vilket håll bussen går (kommer till detta senare). Varken min man eller jag jobbar i Hasselfors och får alltså åka till jobbet, åka till affären, barnen får åka till skolan och många av våra fritidsaktiviteter har vi i Laxå tätort. Troligen skulle vardagslivet bli lite enklare om vi valde att flytta in till Laxå. Oavsett hur fint och vackert samhället Hasselfors än är så krävs det en hel del av oss som familj att bo kvar.
Men om vi nu vänder på det hela. Om en skola i kommunen ska läggas ned och vi väljer att behålla skolorna i Hasselfors och Finnerödja, skulle detta innebära att några barn skulle få åka buss varje dag i alla fall. Men som sagt bussåkandet är inga problem för nu går bussen åt ett annat håll. Låt säga att Kanalskolan läggs ned och det antal barn som skulle ha gått där får åka till Finnerödja och Hasselfors... skulle de ta skada av det? Nej, det tror inte jag och i alla fall inte mer än vad barnen i Finnerödja och Hasselfors skulle. Orterna Hasselfors och Finnerödja skulle glädjas över att sin skola, som nu är mer levande än på länge. Större resurser skulle behöva läggas där och jag tror både elever och lärare skulle tjäna på detta. Föräldrarna till barnen i Hasselfors skulle kunna känna sig mer trygga i tillvaron. Föräldrarna i Laxå skulle nog upptäcka mycket av fördelar med den lilla skolan och det lilla samhället. Jag tror faktiskt inte att det skulle kännas som en lika stor katastrof för Laxåföräldrarna att ha sina barn i Hasselfors respektive Finnerödja som det skulle kännas för Hasselfors- och Finnerödjaföräldrarna att ha sina barn i Laxå. En annan vinst, som är en enorm vinst, är att invånarna i våra ytterområden skulle få känna sig som en del i vår kommun. Jag tror nämligen att de alltför många gånger har känt sig åsidosatta och bortprioriterade.
Dessutom tror jag att denna lösning på det minskade elevantalet skulle bidra till en bättre sammanhållning i vår kommun och en bra sammanhållning leder till ett gott boendeklimat och det smittar. Ser människor som bor utanför vår kommungräns att vi trivs och mår gott tillsammans vill också de vara med om de bara får. Och det får de väl...?!
Detta var lite av mina tankar och ståndpunkter, som jag tror inte skulle kosta kommunen speciellt mycket. Skolskjutsar blir det ju åt båda hållen. Renovering av skolor blir det också oavsett om vilken skola vi väljer. Jag tycker att ekonomerna skulle räkna på denna lösning eller vad tycker ni?

3 kommentarer:

Vita hjärtan sa...

Hej!

Jag tycker inte alls som du. Vi som valt att bosätta oss i kommunens huvudort har givetvis gjort det för att vi inte vill hålla på att åka buss eller skjutsa barn. Vi har valt att bosätta oss nära skolor och affärer för att kunna promenera/cykla dagligen och bl.a slippa skolskjuts.

//Annemari

Anonym sa...

Det kanske fanns de som flyttade till Hasselfors, Finnerödja och tom Tived en gång i tiden för att det fanns skolor på dessa orter?

Mvh
Fundersam

Eva S sa...

Där håller jag med Anonym. Våra barn är ju stora nu men när dom var små så fanns skolan här och finns ju ännu, men hur länge? Dom flesta som flyttat till en mindre ort gjorde det säkert just med tanke på närhet till skola och barnomsorg.