Tänk vad tiden går fort ibland. Jag ser på datumet för sista inlägget att det var en dryg vecka sedan jag skrev sist. Under denna tid har jag prioriterat mitt företag en hel del. Jag har strukturerat och organiserat, planerat och studerat, tänkt och annonserat. Ja, vi får väl se och jag hoppas verkligen att arbetet jag lagt ner ger mycket frukt. Jag vill verkligen hjälpa människor att inse hur viktiga just de är och att de är väl värda sin egen bästa hälsa, både till ande, kropp och själ. Logotypen hänger fortfarande i luften, så om ni har några idéer får ni mer än gärna koma med dem. Se tävlingen uppe till höger i gult!!!
Mitt pluggande har verkligen fått stå åt sidan en hel del den sista tiden. Tyvärr! Så nu får jag verkligen besinna mig genom att koncentrera mig när jag väl sitter framför böckerna och inte sressa upp mig när jag ser att tiden börjar tryta. Under dessa omständigheter har jag inte kunnat göra detta bättre!!! "Cathrine, var nöjd med dig själv och det du gör och har gjort."... Var det någon som sa något till mig?... Aha, det var du! Tack min underbara vän!
Under mitt blogguppehåll har vi haft en del strul i familjen. Vår "underbara" dagliga kompanjon började strejka. Ungefär var fjärde gång ville han hjälpa oss. Vi började helt enkelt tröttna på honom. Till en början försökte vi med både lock och pock, vi fjäskade, bönade och bad men inget hjälpte. Till slut fick vi nog!!! I går hämtade vi hem hans ersättare, en Cylinda tvättmaskin. Vår nye vän håller nu på och hjälper oss för tredje eller fjärde gången sedan han kom hem igår kväll. Dessutom var det en billig affär, vi hittade honom genom en annons på blocket. Hur som helst är det väldigt skönt att slippa gå genom berg av smutskläder för att sedan efter all den mödan komma fram till duschen. Risken finns ju att jag är lika svettig när jag efter den sköna kroppstvagningen måste bestiga tvättberget åter. Men nu är detta ett minne blott!!! Det enda tråkiga i kråksången är väl att jag ådrog mig någon form av ryggproblem. Jag trodde jag var lika stark som Krister när jag skulle hjälpa honom ner med vår vän i källaren. På väg ner kände jag att något elände höll på att hända i ryggen och antagligen hände det väl något litet i alla fall, för när jag vaknade i morse var det inte lika lätt att stiga upp ur sängen. Lyfta Levi och jaga Adina med kläder tar jag lite semester ifrån idag. Min man får vara hemma och vara min betjänt idag. Det var ju detta jag trodde jag gifte mig med honom för, men ack vad jag bedrog mig! Äkta män är inga betjänter, i alla fall inte hela tiden, hur gärna vi kvinnor än vill det. Men som sagt, idag tvingas han in i den rollen. Hans plats är i köket, vid skötbordet och var helst jag vill. Jag hoppas dock att mitt ryggproblem är borta tills imorgon. Förhoppningsvis behöver den bara vila en dag för att bli återställd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar